Dag 1, onsdagen 25/9.


Tidig start, Kula blev upphämtad kl. 03:00 och L-G straxt därpå. Fredrik tog sig till Vasavägen där Bullen och Westberg också anslöt sig. Färden gick vidare mot Sunkan som hoppade på vid 03:22. Vi var redan här 8 minuter före tidsschemat vilket skulle visa sig vara en trend som höll hela resan.

Första stoppet blev straxt innan Enköping där Westberg bjöd på kaffe och cognac.

Kaffe och Cognac
Innan hade vi bara hunnit med ett par öl och tullat lite lätt på en Jameson.

Väl på Arlanda slapp vi betala för bagarna vid incheckningen. Inga problem på vägen ut till planet. Besvikelsen var dock stor när det visade sig att vi EU medlemmar inte får handla sprit på Arlanda. Det var bara att bära tillbaka önskade attiraljer. Alla hade sina pass och biljetter väl tillhands så allt gick som smort. På planet serverades frukost som vi uppgraderade med en tunn. Sunkan höll igen. Planet blev lite sent då det var flera plan före i kön inför landningen. Detta var inte bra, då vi nu riskerade att missa en omgång i Köpenhamn.

I Köpenhamn var det kort om tid men vi hann med att investera i fem whisky och en gammel dansk samt lite smågodis. Kula hann även med en öl och en GD men var inte helt nöjd med att få tillbaka växeln i danska bulingar. Då vi skulle ombord blev det lite panik för att L-G inte hade koll på passet, men det låg i bakfickan så alla kom med även denna gång. På planet fick vi ytterligare en frukost som uppgraderades med ytterligare en W, öl och en bloody mary för att säkra upp. Sunkan var fortfarande skötsam.

Efter landningen var det största problemet att få tag i trollys. Dessa kostade en utländsk peng och vi hade bara en, men behövde 4. Sunkan och Bullen gick till hyrbilsutcheckningen medan övriga gick till baren. Vid disken gick brandlarmet på flygplatsen. Vi frågade vad det var men ingen verkade bry sig så vi tog det också passivt.

Vid uthämtningen av bilen släppte vi förbi ett gäng svenskar som hade 3 timmar till start och 3 timmars bilkörning till banan. Utan att inspektera bilen skrev Bullen på att bilen var OK men det visade sig att en stor skrapa på sidan skulle kunna riskera en självrisk på 1200 Euro. Vi blev även blåste på en halv tank och ytterligare en försäkring som redan ingick. Utan problem tog vi oss tillbaka till flygplatsen och hämtade upp de övriga.

Resan mot Sligo (uttalas slajgo) påbörjade med ett par piss-stopp samt lite påfyllning.
Piss stop och påfyllning
Efter en lätt fade in i Nordirland blev vi varse om att Euro inte gick att handla med samt att dieselbussar inte skall tankas med blyfritt. Efter denna upplevelse skippade vi att åka runt ett par fina sjöar (i Nordirland) och tog oss raka, men in i helvete smala vägen mot Sligo. Den raka vägen var inte speciellt rak heller för den delen. Väl framme i Sligo visste vi att vi skulle en liten bit söder ut mot Coolaney. En by vid namn Collooney ställde till lite problem då kartläsaren (Bullen) inte trodde att två byar med så lika namn kunde ligga så när varandra. Efter att ha frågat efter puben vi skulle bo på blev vi varse om att vi var i fel by och fick en vägbeskrivning mot rätt by. Collooney har ca 1000 innevånare och ligger precis bredvid N4 mot Dublin. Vi tog oss ca 1 km innan vi blev tvungna att fråga igen. Vägen var nu ca 1,5 VW-buss bred. Trots att vi var på rätt väg hela tiden blev vi osäkra och frågade ytterligare ett par gånger för att säkra upp. Väl framme i Coolaney parkerade vi och gick in på puben. Coolaney har 150 innevånare och 4 pubar. Ända gången byn blommar upp är vid fårauktioner (återkommer till detta). Värdinnan Mary visade oss huset (23 steg från puben) och talade om hur allt fungerade. Då hon visade hur man skulle får värme i duschen la de L-G av en rykare. Mary sprang ut p.g.a. den okänliga luften och vi hoppades att klara av att duscha ändå. OBS !! snöre i taket för att få igång värmen !
Kaffe och Cognac

Elmätaren krävde en 2 Euro peng då och då. Vi fattade inte när så Mary lovade att fylla på när det behövdes. Väl inne på puben talade vi om att vi tar allt på en nota (se utcheckningen).

Det finns mer att läsa om puben (J.J. O'Grady , Coolaney, Co. Sligo ) på JJ O´Grady (Coolaney) för de som vill veta mer.

På puben var det vi och Mary, Rosie och en buling i barens ena ände. Vi frågade om de kunde ordna lite mat åt oss men det gick inte. De hänvisade oss till en grannpub ca 1 km därifrån där de bokade ett bord vid 20:00. Efter att ha tuggat med de som passerat genom baren, de anställda och fyllt på med ett par Guinness skjutsade Rosie oss till matstället. Där vi fick en soppa till förrätt, slottsstek med potatis och en massa grönsaker till varmrätt. En av oss blev dock kallad för "the man in the corner" men även denne fick i sig lite mat och dryck. Barägaren var riktigt nöjda med oss och de övriga (4 irländare och 2 amerikaner) var mycket fascinerade av vårat snusande. Barägarens fru bjöd oss på irländskt snus (en grön kola-rem). Vi förklarade för henne att svenskarna äter mest smågodis i hela världen men hon trodde givetvis inte på oss. Efter ytterligare ett par beställningar bjöd barägaren oss på Irländsk Botlegged W. Denna är förbjuden att inneha framförallt för barägare som kan förlora sin licens. Detta borde vara ett tecken på att han var nöjd med oss. Vi tackade för oss och blev hemskjutsade. Väl hemma bäddade vi ner "the man in the corner" och gick vidare in på hemmapuben. Kvällen avslutades vid ca 24:30 d.v.s. 22,5 timmar efter start inkl. tidsförskjutningen.

Till Dag 2